Foto: Magnus Wetterholm. Bilder från Stadra, januari 2010
Just nu i Nora. Men jag har använt dagen uppe på Stadra, ska snart dit igen. Det var så magiskt vackert däruppe, magiskt, underskönt. De 200-åriga träden pudrade med vitt, vitt, vitt i något ulligt bulligt skönt. Husen frostbenupna, som om allt sov innan våren och sommaren gör sitt antågande. Trots att jag blir van med alla vyer så kan jag vara receptiv och se skönheten understundom. Foton hjälper mig. Sannerligen.
Jag har kommit långt med en av ansökningarna, den är snart klar. Sen väntar färdigställande av den stora. Och hör och häpna. Alla verkar tycka min ingång är helt rätt, alla bejakar det. Av landet Stadra. Denna tanke tycks öppna fantasin och tankar hos alla dem jag berättar det för. Det kommer inte bli något mer skrivande i kväll, men i morgon så.
Orolig fortfarande för vattnet på Stadra.