Det doftar mat. Och jag är hungrig, hungrig, hungrig. Det är Rune som gör mat, och jag tror det kommer bli extra gott. Man får säga att det är bra för oss att det i dessa dagar inte är mycket alkohol. Kroppen renas, vi orkar arbeta lite extra, och man är piggare på morgonen. Fast det är ju en sanning med modifikation för i morse var jag så trött att jag inte visste vad jag hette.
Dock, möjligheterna att gå ner i varv är inte så många just nu. Vi varvar upp, varvar upp, varvar upp. Det är ett sammelsurium i huvudet av repliker, budget, ordna, grusgångar, kiosker, toner, social, ta ansvar, mår folk bra. Och komma ihåg scenerier. Klart jag längtar efter stunder att gå ner i varv. Kanske på söndag, vad vet jag.
Alla är djupt medvetna om vårt genomdrag i morgon. Jag får vara glad om scenerna 1, 2, 3, 4 och 5 sitter. Jag har fortfarande tid på mig och ska ta mig en duvning i kväll. Får nog vidare hjälp av Rune med text.
Tv är bara att glömma just nu, känns inte så nödvändigt för övrigt. Men i sig hade jag velat se den tyska serien som går nu, om krigets fasor och vedermödor.
Kuckilku min fru och högsta höns. Här kommer jag! Goddag! Som Pelle Jöns. Vi slår en volt så stolt mot höjderna fast det är skralt betalt för fröjderna
Underbart, bravo Nils Ferlin