Trött, härligt trött. Ändå har vi haft vår lediga dag men den har varit ack så intensiv och det är kanske därför man är så trött. Längtar efter min säng, efter min binge.
En sådan ensemble vi är. En sådan glädje det har varit hittills, dessa dagar. Det som verkligen förvånar mig är den lätthet som alla har mött varandra med, en sådan omedelbarhet, som om vi hade känt varandra under en lång, lång tid. Och det har vi inte. Jag tror att det är som Johan säger, att han arbetar lite likartat som Olle, alltså krattar gångarna åt oss så att vi får möjlighet att bara glida fram.
Stor fin artikel i NA idag. Bravo. På Norasidan men jag tror att det är fler som läser den. Bra bild och bra rubrik, trevligt skriven artikel i en positiv anda. Sånt är väldigt viktigt såhär i landsorten.
Johan fick upp två gäddor på kastspö. Vi åt gäddkroketter som han gjort, underbart gott. Alltså all mat hittills har varit underbar och maten är en del av upplevelsen och trivseln när vi jobbar, alltså väldigt väldigt viktig. Om vi fortsätter så här vet jag inte var vi slutar, för alla kommer att vilja bräcka den andra med den ena godsaken efter den andra.
I morgon går vi upp på golvet och börjar jobba. Ska bli ohyggligt spännande. Och det är lika pirrigt varje gång. Kan jag något, klarar jag det här.