När tekniken inte fungerar får jag bara ont i huvudet. Och så blir jag lack för det stjäl en massa av min tid och min energi. Teknik ska gynna människan, inte ställa till det och öka arbetsbördan.
Jag förstår bara inte vad det är med skrivaren. Varför den plötsligt inte vill. Om jag eventuellt ska ta mig för och ringa supporten, om de nu kan säga att det ligger inom deras domän, de kanske bara tycker att de har med datorn att göra.
Idag fick jag en elräkning på 15.000 drygt. Jag orkar nästan inte bli arg eller nojig, tänker bara på hur jag ska lösa denna situation, hur jag ska förbättra detta. Förändra. Är det idé att byta energibolag, handlar det om varmvattenberedaren. Vad handlar det om.
Idag nytt styrelsemöte. Igår var det två. Det andra drog bara mer och mer och mer ut på tiden. Ska man sitta och arbeta i en styrelse så måste man tänka på andras tid också. Det kryper i kroppen när vi inte kommer fram till skott. Jag falnar då, tröttnar, tycker det är ointressant. Visst ska folk få komma till tals men man har ansvar. Tänker på vad Malin Nilsson sa, att konferenser och dylikt ska hållas stående. Då orkar ingen hålla på med småtugg.
Jag har avancerat en bit framåt med Teaterbienalen men mer återstår att bestämma. Hotellrummen håller på att ta slut redan, inte klokt, det är visst en jätteanstormning. Två dagar kan jag vara därnere, kanske lite en tredje. Jag brukar ju älska dessa sammanhang, blir så kickad av alla föreställningar, seminarier och framför allt att träffa kollegor.
Har inte kommit så långt i arbetet som jag skulle vilja idag. Och det kryper åter i kroppen, jag längtar åter efter tobak och cigaretter. 200 dagar har jag hållit upp nu. Det är bara att stå ut.