Så var då Stadra Vinterscen över för i år. Sammanfattningsvis. Mycket slit som vanligt. Lördagsföreställningen var vi ”framme”, vi gjorde bra ifrån oss på fredagen också, vi fick ingen press, jag hade hoppats på mer publik, jag är väldigt stolt över det vi gjorde. Vi fick det rätta formatet i år. Inte för stort, mer innerligt i sitt omfång.
Så synd att Lilla scenen är så väldigt svår att fotografera. Mina bilder som jag tog igår är ju inte tillräckligt bra. Saknar bilddokumentation.
Jag brukar inte känna så, men just nu är det skönt att veta att jag inte ska stå på scenen på ett tag. Det är annat som väntar.
Apropå Vinterscenen och vårt tema i år. Jag är glad att jag fick komma till Krim förra året och se Bachtisaraj bland annat. Nu kommer jag inte kunna åka dit något mer. Jävla Putin, jävla regimen i Ryssland. De talar våldet och maktens språk.
Jag är ändå glad att jag hann se Tjechovmuséet, Livadapalatset, Svalboet, hann uppleva Semis, se Bachtisaraj och Khanens palats.
På onsdag är det nästa evenemang, vår föreläsningsserie om 1600-talet. Sist kom det verkligen massor med folk, jag vet inte om jag vågar hoppas på det nu, men visst vore det underbart.