Nu är jag verkligen glad. Strålande glad. Hurra. Det hjälper för kraften för denna dag.
Vår ansökan till Dramatikerutskottet för Agnetas pjäs har gått igenom. Detta betyder så oerhört mycket för vår ekonomi och för vår organisation. Det är en fjäder i hatten. Jag får säga det att jag var rädd och osäker, det är inte med självklarhet som vi skulle få igenom den här, och vi fick vår ansökan beviljad för två år sedan. Jag blev också riktigt förvånad att det var så få ansökningar som gått igenom, omkring 12 stycken inalles.
Organisationen har börjat klarna överhuvudtaget. Om jag nu vågar ropa hej för det här. Vi träffade Karin igår, som ska börja som koordinator. Jag gillade henne från första stund, verkar också ha glimten i ögat och man får en känsla över att hon inte är rädd att ta i.
Sven ska jobba utomhus, han är en fena på maskiner och ger ett gediget intryck.
För övrigt sitter jag och skriver och försöker få upp hållbara idéer till i morgon. Jag ska ju framträda för Sparbanksstiftelsen på Nora Stadshotell. Något om Bergslagen. Inte lätt, jag kämpar på, men med dessa besked så kanske jag får en yster energi med lössläppta idéer.
Vi väntar in värmen, det är då en sak som är säker. Vi behöver få tillbaka majvärme. Var ute en halvtimme och blev helt nedkyld. Träd och blommor orkar knappt slå ut och växa till full blom.
Så tänker jag på att ansökan gick igenom och får ett litet leende på läpparna. En sten föll från mina axlar.
Puss på er i Dramatikerutskottet!