Har inte gett mig tid att blogga under en period. Det har varit för rörigt i hjärnan. Och då blir det ju liksom inte bra heller.
Nu så.
Det råder en otroligt koncentration i arbetet. Katta, Elizabeth och jag. Rapporteringen till Kulturrådet har tagit en enormt lång tid, Katta har hållit i den, börjar bli klar nu. Siffror, siffror, räkna, formulera.
Utskicket är alldeles snart klart att gå. Fantastiskt. Efter alla turer som varit med det. Ny utformning för i år, det blir lite roligt,och det blir så fint, med altarskåpsvikning. Affischen har Ted gjort, och jag är jättenöjd med den. En fantastisk djupverkan, en artistisk affisch. Jag tror att den kommer att etsa sig fast i ögonen på folk.
Ett stort arbete återstår för mig, det är sista ansökan, till KUR, handlar om Litterära evenemang. Vi ska söka för Bagdad café och denna ansökan ska vara klar till 15 maj. Så det kräver av mig att jag ger viss tid om dagarna till att färdigställa denna. Jag vet hur lång tid det tar att färdigställa ansökningar, hur mycket formuleringsarbete som krävs.
Att Elizabeth är här och arbetar är en befrielse. Lugnt, metodiskt, arbete blir gjort, snyggt. Det är en stor trygghet för mig, och det är med all sannolikhet en befriande känsla för Katta.
Giovanni ringde, han kommer hjälpa till med mask och smink. Bra, alldeles jättebra och utmärkt. Precis vad jag ville för det var ett sådant nöje att jobba med honom förra året och maskerna blev så bra. Det är ett konstnärligt arbete som görs av honom. Han tänker till, vet vad han vill ha, tillför själv.
I morgon börjar några mannar att jobba här, det har möjliggjorts genom Kjell J. Det är hög tid för allt utomhusarbete, jag ser hur det växer allt mer och mer. Tar vi inte i detta så får vi dubbelt med jobb sedan