Oj så snurrigt, oj så mycket folk omkring. Oj ett så hårt arbete jag hade under dagen. Oj så mycket som återstår innan jag åker till Paris. Oj så roligt att få återvända till denna mytomspunna stad som jag inte varit i sedan 1981. Oj med tanke på att vi faktiskt snart får börja repetera snart. För Magnus, det är ju det du vill.
25 personer här, Carl Jan med besök, sköter sig mest själva men likafullt. Stig Jedselius kommer med lagad stol och lagar ett bord. Alltså som vanligt. Oj så det snurrar.
Jag kommer älska att åka till Paris, för att få andra intryck, få annat på näthinnan. Annat än det här. Just nu i alla fall.
Hälften av det jag skulle kommer jag hinna med. Men va fan. Jag blir sån efter avslagen. Svenska Akademien gjorde så ont, jag blev så ledsen, det var som att slängas ut från ett flygplan på 10.000 meters höjd och bara falla, falla, falla, falla…
Är trött redan nu. Måtte det gå bra.