Äntligen sänker sig friden över platsen. Och över min oroliga själ. En av orsakerna är väl att jag i en tystnad som får sinnet att vila orkar att plugga text på ett meningsfullt sätt.
Märta G och Marie och Johan tittar på någon engelsk serie på tv. Klart att det hade varit roligt att se något, få ändra perspektiv, men samtidigt är det skönt att vara för sig själv.
Efter en dag när det blåst som attan så har det nu mojnat över Grecken. Flera mornar när jag vaknat har det varit absolut stilla och då är det fullständigt fantastiskt på denna plats, det är så vackert, så vackert, att till och med jag kan se det. Då kan jag strunta i allt arbete som finns omkring mig.
Sedan kan man ju bara tacka en högre skapare för att det finns så många lojala medarbetare omkring mig. Det är fantastiskt och oerhört värdefullt. Tack.