Min mamma är verkligen gammal nu.Men man har väl rätt att vara och kännas sig gammal när man är 96. Besöken hos henne skapar sådan ömhet hos mig. Jag vet att tiden är utmätt, att allt måste ta slut. Är evigt tacksam (ibland får man faktiskt använda sig av detta ord, jag är tacksam för mycket, att jag får bo i ett demokratiskt land till exempel) att jag vet att jag kan åka upp till henne, att våra möten kommer leva kvar i mig när hon inte är kvar. Det finns de som frågar varför jag håller mig här. Ja en av anledningarna är ju att vara ett stöd åt mamma, det är inte så kostligt med det.
Snart börjar andra deltävlingen i Köpenhamn med Melodifestivalen. Ska bli intressant att höra sen om Ryssland släckte ner när Österrike gör sitt nummer. Det är ju folkstorm på sina ställen mot låten. Allt är ok, bara inte Ryssland vinner, för då kommer jag inte titta. PR för Putin. Nej tack.
Jag längtar så intensivt att värmen ska komma tillbaka. Denna kyla är förfärlig. Jag vill ha värme, värme, värme och det NU. NU!!!
