Med risk för att bli tjatig.

Det är så oerhört roligt att spela VILL HA DIG. Jädrans i min själv vad det svänger om föreställningen. Igår gjorde vi en kanonföreställning igen, som jag uppfattade det. Åtminstone andra akten, Dragan var väldigt förtjust och sa att vi hade en så bra timing. Fina fina applåder från publiken. Fina fina lovord utanför. Ja då är det lite kul att leva.

Men trycket är högt nu. Både högtryck och tryck i arbetet. Jag blir oerhört slut av att både repetera och att spela, har svårt att hålla isär och svårt att koppla över från det ena till det andra. Men jag försöker lära mig och försöker göra pausen mellan 15 och 17 mycket tydlig. Det är viktigt att maten fungerar då, att vi inte behöver lägga ner massor med tid på det.