Solen skiner så ljuvligt, jag kunnat komma iväg, ut, ut, ut i naturen. Det är ett privilegium när man bor såhär, att ha naturen alldeles inpå knuten, bara att ta sig ut, bara att uppleva dessa naturscenerier. Häromdagen när jag såg denna stora, riktigt stora bäver i bäcken, plaska till med svansen, ordentligt, så att det skvätter, dyka ner, komma upp med huvudet igen, titta sig omkring, dyka komma upp för att sedan försvinna. Jag blir så lycklig, som ett litet barn ute på äventyr. När Elizabeth börjar på måndag så räknar jag med att jag ska kunna frigöra mig från skrivbordsarbete för att få jobba utomhus. Något jag vill.
Idag har jag jobbat ihop 18.000 till, till sommarscenen. Jag klappar mig på kinden och tackar gudarna att det ställer upp. Inget gör sig av sig självt, man får jobba för saken.
Staffan var här, vi gick igenom lite mer inför att han ska ta över Berglunds och även ska sköta kaféet här. Måtte det gå bra, måtte det gå vägen för honom.
Idag är det Valborg, hoppas få ta del av någon brasa, höra någon sång om det så är på avstånd. Först av allt ska jag ta mig förbi mamma, se hur hon mår idag. Jag blev ju riktigt uppskrämd igår när jag var hos henne, och hörde om att hon ramlat. Fasen också, jag vill kunna känna mig trygg när jag vet att hon bor där. Mamma såg lite rädd ut men var ändå på ett gott humör. Hon är så otroligt söt, och jag värdesätter varje dag som jag får möte henne, som jag har någon att fara till. En gång vet jag att jag kommer uppskatta och älska denna tid när jag hade möjligheten att fara upp så gott som varje dag. Hon har så ohyggligt vackra ögon, det har jag alltid tyckt, och en så len hand. Sen är de bra när vi kan skoja runt ordentligt med varandra, vilket vi gör.
Jag är trött på att jobba för tillfället. Vill mest vara ledig. Hoppas att jag kommer kunna ta det lite lugnt. Barbar kommer på lördag, jag ska ta emot Johan och Märta på söndag. Men lite stan blir det. Bra.
Nu blir det helg.