Ja, det var väl också en bild, men den kom bara för mig. Tyckte den var lite vacker. Den smygande katten, plötsligt är den bara över oss. Som hösten. Plötsligt är den bara här, närvarande.

Solen skiner vackert över Stadra. Det är tillfredsställande. Jag kom ut på en ordentlig morgonpromenad i morse. Min värk i ben och fot var inte så påtaglig att det gick bra. Märkligt att gå ut här när ljuset sakta kommer tillbaka, kylan biter i kinderna. Friskt var det, upplyftande, välgörande. Mötte en bil, med två jägare “mitt ute i åvävla” men de förstod så väl att det var en morgonpromenad för mig.

Jag fortsätter att lyssna in mig på musik för min föreställning med sånger genom åren. Från min loge i en lagård – sånger från Landet Stadra. Har haft kontakt med Anders Ortman, han ska få veta schema i morgon, sedan hör han av sig och vi kan bestämma tid när och hur jag ska vara i Malmö. Jag har att sätta ihop texter och noter, samla ihop i en pärm. Jag tror att jag kan göra något bra av detta, jag vet att det är en skatt med all denna fantastiska musik.

Här en blick ut mot världen. Mot en av världarna. Utsikt mot Greckens vatten i stilla kvällsljus.

Landet Stadra, en trädgård för själen

Grecken – Landet Stadra, en trädgård för själen