Nu börjar jag bli groggig i huvudet. Det stegrar sig som en häst som sparkar bakut, att ta i blanketter och fylla i och siffror och leta uppgifter. Har börjat närma mig Regionförbundet och jag vet av erfarenhet sedan förra året att de är förfärliga att ta i. Jag får tänka, en bit i taget, en bit i taget, en bit i taget. Eftersom blanketterna är överflyttade från Länsstyrelsen så ser de ut på ett visst sätt och detta kan lätt bli dränerande.
Snart väntar sökandet efter sponsringspengarna. Söka upp mina kontakter, trots att jag mår apa av det och känner mig som ett fnask, så måste det ändå göras.
Håkan B, vårt skicklige kommunalråd ska sluta. Jag höll på att trilla baklänges. Nej jag tycker det inte är bra, återstår att se vem det blir istället. Håkan har varit fantastisk, och han är humanist och bibliotekarie i botten. Skickat ett meddelande till honom.
Träffade Sara Ljugné som ska göra sin praktik med marknadsföring idag, tillsammans med Katta. Jag tror att det kan finnas ett ungt sinne där. Vi behöver friska ögon som kan se på marknadsföringen, hela den sammantagna bilden. Utskick, reklam, hemsida, hur vi ger oss till känna här, upplägg för journalister med material, bilder. Jag måste ha hjälp att skriva texter och hitta material, bl.a. till facebook och till hemsidan. Vi måste återvinna vår publik, hitta sätt att återvinna vår publik, vara uppfinningsrika i år, efter publiktappet förra året. Trots att vi gjorde en sjuhelsikes bra föreställning. Ska väl aldrig glömma Leif Z:s recension, det var lycka det!!!
På fredag är det en föreställning i Nora, 88 smöriga minuter med Tangotanten. Det är Bodil B som gör den och jag och Elin S ska vara ansvariga. Det ska säkert gå vägen men det är en hel del plock med detta arrangemang. Bodil är en lysande och strålande artist. Måtte det komma folk för det är hon värd.
Å, så otillfredsställande det är att så gott som alltid känna att man ligger efter med arbete, att inte hinna ikapp.
Det snöar så vackert, ett litet lätt snöfall. Fast jag längtar intensivt efter våren. Värme. Sol i ansiktet. Blommor. Fågelkvitter. Att öppna dörren och höra alla fåglar. Att få sitta på en trappa utomhus och dricka kaffe. Att få bli varm. Att kunna vara ute och gå i barmarker. Så skönt, så oerhört skönt.
Serena kan inte vara med och arbeta. Fasen i min själ. Jag hade hoppat på det. Hon verkar kunna gå in och ta i vissa bitar dock.
Nu får jag ringa igen. Måste ha tag på folk, bl.a. Anna K.