Man blir nästa dum, dum i huvudet av att skriva för mycket ansökningar. Ord och bokstäver går bara på tvärs och jag ser dubbelt. Det är så jag inte kan stava, utan får skriva om och skriva om och skriva om.
Men jag har kommit en bra bit med Regionförbundets ansökan idag. En bra bit. Skickat iväg den till Lotte och till Karin S för att höra om jag är helt ute och cyklar (kul uttryck) och helt bort i nattmössan (också kul uttryck, verkligen!)
Sara L är här, hon ska göra sin praktik med marknadsföring. Det blir intressant att höra vad hon kommer fram till. I bilen, när vi satt och talade om Norrköping, och jag frågade var hon bor där, så höll jag nästan på att köra i diket när Sara berättade att hon bor i ”mitt gamla hus” på Hospitalsgatan. Så glad jag blev. Jag älskar ju det där huset, och så mycket jag upplevde där, med Dietrich von Vitorelli (jag var tvungen för en gång skull att skriva ut hela namnet för det är så flott.
Jag hinner inte med mamma som jag ska. Borde ta mig upp till henne idag. Hon blir ju så lycklig när jag kommer.
I morgon är det Stadra möte med Carl Jan. Måste tänka igenom det lite grann, förbereda mig. Men nu vill jag snart bara koppla av. Ikväll är det Andra avenyn. Jo man tackar.