Det är gudomligt vackert här, denna försommarkväll. Ljuset hänger över sjön som ligger alldeles blank. Har ätit middag på verandan, alldeles ensam vilket kändes ovanligt och lite tråkigt. När jag nu börjar bli tillvand med att äta med fler.
Marika ringde. Hon var oerhört uppåt, skulle gå på en flamencoföreställning i Stockholm som visst var asbra. Och därefter på Hamburger Börs med Peter. Så kul de kommer att få. Hon var glad, talade visioner, framtid, vill att jag kommer med förslag på pjäser. Oj! Det är ju generöst. Saker är i görning och det kommer tiden att utvisa.
Ingrid Wallin, den underbara skådespelerskan, ringde precis. Hon är så tramsigt rolig som bara den. Ingrid kommer och är oerhört nyfiken på att se pjäsen i sommar. Jag hoppas vid min gud att hon inte har för högt ställda förväntningar bara.
Jag ska alldeles snart gå upp och lägga mig för att läsa vilket jag kan känna är en stor lyx. Hur ofta händer det? Håller på med en bok om Malmö och 70-talet. Lite ref till pjäsen är det också.