BLOGGTIDER.
Nu är jag åter ute och färdas bland mina bloggäventyr och upplevelser, åsikter och kanske insikter. Så nu bär det av år 2014.
Ikväll är det så åter dags för den sjätte upplagan av ……on Ice. Vi serverar Eugen Onegin on Ice detta år. När vi börjar gå mot vår så blir det faktiskt en vinterföreställning likafullt. Jag hade ju sagt till vår ordförande att det inte kunde bli någon vinterscen i år eftersom vi gett Bolanders skor. Men visst föll jag till föga likafullt.
Så, det ska bli en berättarföreställning. Det ska bli en helhetsupplevelse, som vi brukar. Marschallerna ska brinna, buljongen ska hållas varm och serveras till publiken som vi hoppas ska känna allas vår värme.
Upprinnelsen till Eugen Onegin on Ice är ju bland annat när vi förra semestern kom till Krim och till Bachtisaraj. Och såg Springbrunnen i Khanens palats, den som Pusjkin skrev sin berömda dikt om. Nu är det med sorg i hjärtat som jag vet att dit kommer jag inte kunna åka mer. Jag kommer inte kunna uppleva de skatter som finns nere på Krim igen. Och mitt hjärta blöder. Lite osmakligt är det att behandla något som har med Ryssland att göra. Men mitt motstånd handlar om att tala om humanism och mänsklighet. Det är min uppgift från scenen.
Jag blev otroligt gripen av själva Pusjkins berättelse Eugen Onegin, när jag såg den som livesänding från Met, operaföreställningen. Så berättelsen om Eugen, Lenskij, Tatjana och Olga levde kvar i mig.
Nu väntar två vinterföreställningar, två föredrag till, medverkan vid Bokmässan i Örebro och hela sommaren med Agneta Pleijels pjäs och mycket mycket mer. Så nog finns det anledning att återkomma.
Nu visar jag två bilder också, dels på när jag hälsar på Pusjkin, dels på själva brunnen i Khanens palats.
På bilden med springbrunnen så kan man se rosor, som folk lägger vid denna vackra brunn.
