Ja, efter många om och men så går det att åter komma ut och skriva på min blogg. En och annan som läser här har måhända förstått att min frustration över teknik som inte fungerar kan växa till gigantiska mått. För att vara konkret här, så var det fel på bredbandet och allt var bara dött. Plötsligt inser jag även hur beroende jag gjort mig av att vara ute på nätet, och den upptäckten och känslan förvånar mig, verkligen. Egentligen är det inte bra, vågar jag säga utan att för den skull inte är en teknikhatare. 

Igår hade jag möte med ordf. Gisela S. Ett utmärkt möte, där vi hann med att informerar varandra. Jag fick mycket cred för saker jag gjort och genomfört, vissa andra blev det “vänta och se tills vi haft styrelsemöte först”. Har aldrig varit med om en liknande bra ordf., så effektiv så konkret, så övergripande i tankar och i de större linjerna. Bra. 
Och. Och. Och. Akademien såg på oss med goda ögon. Vi fick igenom en stor del av vår ansökan. Att ha med dem är prestige, det är en fjäder i hatten. Nu får vi skaffa ännu en guldram, såsom vi har insatt med de andra meddelandena. Snyggt och elegant. Trycket på mig lättar lite, detta förbannade tryck som är så förtärande. Min paralyserande skräck om vi ställs med lönekostnader och inte är likvida. Det är inte många som inser de risker jag tar när jag bestämmer mig och lägger upp en ny säsong. Hittills har det gått och jag får arbeta på den knivsudd som handlar om att vi ska göra konstnärligt rika föreställningar och därtill absolut inte sluta verksamheten innåt, utan göra ett publikt tilltal. Utan publik inget berättigande. Vi måste ha publiken med oss, men inte bara gå på det lättköpta. 
I en uppsättning av Det itusågade damen ligger ju en förhoppning om att kunna komma åt båda dessa sidor.
Gruppen Stadra Sommarscen – teaterfantasterier i Bergslagen växer till sig. Det tycker jag är så roligt. Bara Sara L kommer de inscannade bilder, från uppsättningar längre tillbaka, så ska jag lägga ut fler foton. Tror att det lockar. 
Fick besked av Eva och Ingvar B att de är fullständigt välbehållna och att inget hänt dem efter jordbävningen i Italien. Tack och lov att det hörde av sig, klart att mina tankar gick omedelbart ner till dem.