Tänk att det alltid ska vara lika pirrigt och lika sjuhelsikes svårt att ta de första stegen på golvet. Man famlar, man undrar, sliter och drar, förbannar text, ingen rekvisita finns. Jag som alla andra känner mig fullständigt obegåvad. Varför måste man lägga på sig all denna tyngd, den första dagen som man arbetar, det är ju inte klokt.
Det har varit roligt också, det ska sägas. Men som sagt, tufft.
Började i morse att instruerar Daniel och Torgny om trädgård och utomhusarbete. De håller på att ta i saker uppe i parken nu, nödvändigt, bland annat Fritses hus.
Prodmöte med Elizabeth och Johan. Gick bra, rullar igång igen. Frågor, snabba svar, inga svar, tveksamma svar. Ibland vet vi, ibland inte. Katta var inte här idag, hon kommer i morgon och jag är så glad att hon och Elizabeth jobbar så bra ihop.
Strålande sol för tillfället, fast just nu gör det mig inte nånting om det regnar, den nyanlagda gräsmattan behöver massor med vått, vått, vått.
I början i morse så skrek jag av skratt. Scenen mellan flickorna, när de leker är så vansinnigt, vansinnigt rolig. Hoppas det blir vidare så.
Har lovat Märta att jag ska försöka få tag på Ernst Kirchsteiger för att prata med honom om vi får använda hans bild i början, på scenen.