Det snurrar för snabbt, som vanligt. Jag har svårt att hinna med mig själv. Än från det ena till det andra. Men å andra sidan, när det inte är så så klagar jag på att det inte händer något.
Är fortfarande lycklig efter Brel, att det blev en sådan framgång. Om vi ändå kunde ha fler föreställningar att spela. Dock har ju musikerna sagt ja till 19 augusti.
Så nervös jag var därpå var för festen i går. Ja det får jag säga att det var ett hejdundrande kalas nere hos Robert och Ann. Min enkla utstyrsel som Lucia fick duga som italienskt, det var ju dock förbluffande vilka kostymer som andra hade på sig. Så många nya människor att träffa, dock hade jag nöje av många och hade även nöje att få studera från en lite annan sida. Förbluffande, formidabelt, och fascinerande. Jag måste skriva sedan och tacka för festen, tack ordentligt, för det får man väl inte vara med om på ett bra tag, ett sådant galej.
Årsmöte och ett styrelsemöte. Jag var väl inte världens fräschaste, men hängde med så gott det gick. Det är klart som korvspat att jag är trött och lite slirig, dels efter föreställning med all nervositet och sedan samkväm. Därpå festen igår, kom i säng vid 3 på natten. Tjoho.
Idag har vi återtagit sommartiden och det jublar i mitt hjärta. Denna ljuva tid, när man blir rik på ljus. Rik och lycklig av att vårljuset kommer emot mig, stormar emot mig. Rik på ljus.
Absolut tystnad råder omkring mig. Mycket skönt. Tystnad, man kan höra en knappnål falla. Tystnad råder. Apropå tystad. Tystnad tagning. Robert och Ann hade den nya stora boken om Bergman. Jag bara drunknade i den. Måste skaffa den, kostar säkert en förmögenhet men vill bara ha den. Så lärorik, så vacker, så innehållsrik. Jag föll pladask för allt detta rika material om Bergman.
Nu godnatt. Så skönt.