Utställningar 2017

Schlaraffenland

en installation om en väg där människor söker njutning och lyx, helst utan ansträngning
Skapad av Lena Hellström i samarbete med Björn Andersson

Installationen består av en väg som består av ”Vita Blixten”, som leder från Stadras parkering fram till teaterplanen. Längs vägen finns ”varningsskyltar” med lockelser, t ex lyxbilar, lyxsemester, all inclusive, mm. 

Frågan som installationen ställer handlar om vår tids längtan efter upplevelser, sådana som helst är billiga och förutsägbara, en lägenhet på solkusten i Spanien, en lyxresa till Thailand eller en Medelhavskryssning? Allt ska vara billigt och kunna njutas utan ansträngning, man ska bara ”koppla av”… Till sist, vart leder denna önskan oss människor?

Örebro läns museum c/o Stadra Teater

I sommar ger Stadra teatermusikteaterföreställningen Arabia Felix – en upptäcksresa. Pjäsen handlar om fem vetenskapsmän som ger sig iväg för att utforska ett fjärran Jemen, landet som kallas Det lyckliga Arabien. I foajén visar museet samtidigt en miniutställning med föremål som en upptäcktsresandefrån tiden skulle kunna ha tagit med sig på sin färd.

Grundtemat kring tro och veta är gemensam nämnare för pjäsen och även för museets basutställning Jag tror jag vet, som visas på länsmuseet i Örebro.

Hur vi förklarar världen har varierat mellan olika tider och på olika platser. Länge var grunden för en mans status och makt att han hade bildning. Den antika kulturen, filosofi, språk och historia stod högt i kurs. Allt vilade på kristen och biblisk grund. Världen hade en tydlig gudomlig ordning där Gud stod över människan och monarken däremellan.På medeltiden ansåg man att all vetenskap redan fanns. Gud hade alla svar. Det som inte människan kunde få svar på behövde man inte heller veta.Vetenskapen var inriktad på att bekräfta det man redan visste. Först senare, under upplysningstiden på 1700-talet, började man utforska saker empiriskt för att bygga ut ny kunskap på det vetenskapliga sätt vi är vana vid idag.

Under epoken då Araba Felix utspelas var världen inte var färdigupptäckt, och tron på vetenskap, kunskap och framsteg var viktiga ledstjärnor.

Kunskap har alltid varit makt. Och hur är det idag? Har vi lämnat tron bakom oss och vet mer än vi någonsin tidigare gjort? Eller fortsätter vi tro fast vi inte förstår det?

Skulpturparken i Landet Stadra

I landet Stadra finns både skulpturer utomhus och årliga utställningar/installationer av olika konstnärer.

Här presenterar de konstnärer som är representerade med verk i skulpturparken:

• Skulpturer deponerade av Nora kommun:
Hjärtat slår – Octavian Pirvan (järn)
Dialog – Edna Cers (skiffer, sten)
Borgar – Katie Pettersson (betong)

• Av Fritse Rinds, Danmark:
Den underjordiska lantbyn (trä, tjära, jord, gräs)
Parförhållande (järn, aluminium)
Personlig gåva till Magnus (nylonlina, trähjul)

• Kajsa Grebäck – Guckosko (kopparrör, tråd)

• Annie Lindgren – Hidden Madonna (keramik)

• Stefan Rydéen – Tid (lindträ)

Samt Norges flagga (textil) sponsrad av
Norges ambassad i Stockholm.

Josie Ahlström var gästande konstnär sommaren 2016

Hennes verk syntes inne i teatercafeet och i vedboden.

”Och någonstans ska själen bo”
så här skriver hon om utställningen:

….. Det var ett stickspår i min berättelse, den som handlade om något annat.

Eller kanske var just det min berättelse, den om det levande, omsorgen, behovet av en trygg plats, byggandet, tiden som äter och förändrar, förvandling, förgänglighet, jord till annat liv.

Mitt uppdrag blev att samla alla trasiga bon och holkar, stoppa förmultnandet en stund, bevara tiden och bygga nya för varje jag fann.

Varje bo fick också en boning som blev kvar i min ateljé, en variant, byggd av noga utvalt virke, funnet i olika överblivna skräpiga högar, att eldas eller kvarglömt.

Jag är verksam som konstnär med ateljé i Örebro. Denna utställning jag visar i Stadra är en fortsättning på ett utställningstema jag arbetat med under ett antal år och då visat i olika varianter i Örebro samt intilliggande län.

På Stadra visas utställningen i två separata byggnader, cafèet och vedboden.